Vad som ändrades för datacenter den 1 juli

Finland har flyttat el som används i datacenter ut ur den sänkta satsen, kategori II, och in i den allmänna kategorin I. Satsen stiger från 0,05 cent per kilowattimme till 2,24, ett påslag på 2,19 cent på varje enhet en server förbrukar. För en stor anläggning som drar tiotals megawatt dygnet runt handlar den skillnaden om miljoner euro per år och träffar just den kostnad ett datacenter inte kan skära bort.

Den finska regeringen räknar med omkring 47 miljoner euro i extra intäkter per år på 2026 års nivå, även om i år ger ungefär hälften eftersom ändringen trädde i kraft mitt på året. Åtgärden stod redan i budgetpropositionen från oktober 2025 och gäller sedan den 1 juli 2026, så operatörerna har känt till siffrorna i månader. Det nya är att den högre räkningen nu är verklig och inte längre ett förslag.

Varför Google pausade ett miljardbygge i Kajana

Google hade samlat omkring 1 400 hektar mark mellan Kajana och Muhos för ett möjligt datacenter för en miljard euro och höll sedan igen. I ett remissvar uppgav bolaget att det ännu inte fattat något investeringsbeslut och nämnde regulatorisk stabilitet och förutsägbara driftsvillkor bland de viktigaste faktorerna. Ett skattehopp på 45 gånger är motsatsen till förutsägbart, och det kom medan platsen fortfarande låg på ritbordet.

Pausen är den tydligaste signalen om hur skatten gör om lokaliseringskalkylen. Finland sålde sig till hyperscalers med billig, ren el i ett kallt klimat, och den sänkta satsen var en del av det erbjudandet. Att ta bort den gör inte finsk el dyr i absoluta tal, men tar bort den säkerhetsmarginal som stora fleråriga byggen prissätts på, och just den säkerheten är vad ett miljardåtagande köper.

Hur en nordisk etablering ser ut nu

Regeringen vänder inte branschen ryggen. Den har lovat ett stödsystem, byggt på en nationell datacenter-färdplan och med ett tak på nivån för den gamla skattelättnaden, med verkan från hösten 2026. Tills den utformningen är publicerad står operatörerna inför ett glapp där skatten är högre och det ersättande stödet bara är ett löfte: det sämsta fönstret att skriva under ett långt hyresavtal i.

För den som väger ett nordiskt bygge är den praktiska slutsatsen att prissätta skatterisken, inte bara energipriset. Sverige och Norge ligger bredvid med egna incitament, och en politik som kan flytta en sats 45 gånger på en budgetcykel hör hemma i riskkolumnen bredvid köerna för nätanslutning. Den billigaste kilowattimmen är lite värd om skatten på den bestäms av en lag du inte kan förutse.

Läs vidare: AI springer nu om elnätet  |  Google: 9% overhead, elanvandning upp 37%