Slingan som Nvidia just slöt
Nvidia publicerade uppgiften den 26 juli: företaget har satt in sin Vera-CPU i de konstruktionsautomatiseringsflöden som används för att utveckla nästa generation av egna CPU:er och GPU:er. Kretsen konstruerar sin efterträdare. Vera bär 88 egna Olympus-kärnor, ett LPDDR5X-minnessystem och en andra generation Scalable Coherent Fabric, och det är den första CPU-kärna Nvidia konstruerat internt i stället för att licensiera en standardkonstruktion.
Det som sträcker sig bortom Nvidia är vilka andra som står i meddelandet. Cadence och Synopsys, de två företag som tillsammans levererar de verktyg nästan varje konstruktionsteam för halvledare i världen är beroende av, har arbetat med Nvidia kring applikationsprofilering, mjukvaruoptimering och trimning på systemnivå. Cadence formella verifieringsplattform Jasper och Synopsys funktionella verifiering VCS visade båda upp till 1,5 gånger högre prestanda på Vera vid utvalda laster. Ett parallellt meddelande samma dag utökade Nvidias Agent Toolkit med biblioteken PhysicsNeMo och CUDA-X, med partnersiffror bifogade: Keysight rapporterar upp till tio gånger snabbare elektromagnetisk simulering med nya cuDSS-bibliotek, Silvaco en komplex fotonisk simulering slutförd på under fyra timmar på ett kluster med 32 GPU:er, och Cadence anger en femtonfaldig ökning i verifieringsflöden med cuDSS på sin egen superdator.
Detta är en fördel som förstärker sig själv, inte en produktlansering. Ett företag som tillverkar eget kisel och sedan använder det kislet för att korta konstruktionscykeln för nästa generation har köpt sig tid som konkurrenterna inte kan hyra. AMD och Intel använder samma verktyg från Cadence och Synopsys, men ingen av dem säljer till sig själv en CPU som de verktygen gemensamt har trimmats för. Det intressanta i detta är inte en mätning. Det är att branschens konstruktionsverktygskedja nu har en föredragen arkitektur, och att dess ägare själv deltar på den marknad kedjan betjänar.
Vad de 1,5 är mätta på, och av vem
Ta siffran på allvar och plocka sedan isär den. De laster som nämns är logiksimulering, formell verifiering, digital implementering och regressionstester, och den uppräkningen är inte slumpmässig. Verifiering slukar merparten av ingenjörsarbetet i en modern komplex konstruktion, och regressionskörningarna avgör om en tidplan håller. Ett team som kortar verifieringen sparar inte bara beräkningstid. Det får fler försök att hitta felet som annars dyker upp efter tape-out, och det är där kostnaden för ett misstag mångdubblas.
Siffran är Nvidias egen. Faktorn 1,5 kommer från Nvidias egna tester på utvalda produktionsnära flöden och har inte verifierats oberoende. Detsamma gäller partnersiffrorna i det parallella meddelandet, som kommer via Nvidias kanal och inte från en neutral bedömare. Inget av detta gör dem osanna, och att Cadence och Synopsys deltagit i optimeringsarbetet betyder att verkligt ingenjörsarbete utförts. Det betyder däremot att uppgifterna beskriver ett bästa fall valt av den part som har starkast intresse av resultatet.
Det finns en andra lucka värd att namnge. Meddelandet beskriver intern användning hos Nvidia och säger inte om Vera finns tillgänglig för externa kunder eller på vilka villkor. Ett utomstående team som läser ett resultat på 1,5 kan därför i dag inte agera på det sätt framställningen inbjuder till. Plattformen Vera Rubin är i produktion, men produktion av en plattform som säljs som ett integrerat system är inte detsamma som en CPU ni kan sätta i ett rack i er designfarm nästa kvartal.
Vad detta ändrar för ett europeiskt konstruktionshus
Europa konstruerar fortfarande mycket kisel även om världsdelen tillverkar mindre än den skulle vilja. Infineon, NXP, STMicroelectronics, Bosch och Arm driver alla stora konstruktionsorganisationer, EU:s Chips Act har finansierat konstruktionskapacitet vid sidan av tillverkning, och i Sverige håller Ericssons kretskonstruktion en kompetenskedja levande som sträcker sig långt utanför fabrikerna. Var och en av dessa organisationer licensierar verktyg från Cadence eller Synopsys, och för var och en är verifieringsfarmen en investeringspost som ses över i flerårscykler. Den förnyelsen har i två decennier varit ett x86-beslut som standard. Nu är det en fråga med två svar, och beviset för det nyare kommer från företaget som säljer det.
Vart tiden faktiskt tar vägen. Innan ni gör en faktor 1,5 till en plan, fastställ var er egen flaskhals sitter. I många konstruktionsorganisationer är begränsningen inte rå genomströmning per kärna, utan antalet licensplatser, köhanteringen och serialiseringen av regression mot en delad farm. En snabbare CPU under en licensmodell som sätter tak för samtidiga körningar levererar en bråkdel av rubriken. Ta reda på vilken som binder först, för om det är licensen och inte kislet kommer arkitekturfrågan för tidigt och den förhandling ni behöver är med verktygsleverantören.
Begär mätningen på er egen svit. Två krav gör saken avgörbar. Kräv ett konceptbevis mätt på er regressionssvit och er konstruktionsdatabas, inte på ett flöde valt av leverantören, och med den licenskonfiguration ni faktiskt kör. Och få Cadence och Synopsys att skriftligen ange vilket stöd och vilken funktionsparitet de åtar sig per arkitektur under avtalets löptid, eftersom ett verktyg som i dag är snabbast på en CPU blir en inlåsningsfråga i samma stund som er farm byggs kring det. Den tekniska utsagan kan mycket väl hålla. Inköpsexponeringen är den del som inte syns i någon mätning.
Läs vidare: Samsungs kvartal slår Nvidia på vinst | Nvidia går kanske i borgen för 250 miljarder i hyra
