En ny lag gör slut på först-till-kvarn
Danmarks klimat-, energi- och försörjningsministerium publicerade den 20 augusti 2026 en krislag med namnet Prioritering af kapacitet i elnettet (Prioritering av nätkapacitet), som ersätter principen först till kvarn med ett system med fyra prioritetskategorier där datacenter hamnar sist.
De fyra kategorierna prioriterar först växande efterfrågan från befintliga kunder samt nya hushåll och småföretag, följt av projekt som stöder elektrifiering och den gröna omställningen. På tredje plats kommer batterilager, även de vid sol- och vindkraftsparker, och på fjärde plats mycket stora elförbrukare som datacenter, vars placering också beror på hur villiga de är att anpassa sin efterfrågan efter nätets begränsningar. Den politiska överenskommelsen bakom lagen nåddes den 29 juni 2026, och ett offentligt samråd pågick från den 1 till den 28 juli 2026 före publiceringen.
Energinet ransonerade redan innan lagen
Den danska nätoperatören Energinet hade redan från den 1 februari 2026 stoppat nya anslutningsavtal för storförbrukare, vilket avskaffade principen först till kvarn för stora anslutningar månader innan krislagen gjorde den ransoneringen till lag.
Köns storlek förklarar brådskan: omkring 60 gigawatt av föreslagna projekt väntar i de danska anslutningsköerna, mot en dansk toppförbrukning på bara omkring 7 gigawatt. Vissa stora projekt som redan står i kö räknar med fem till tio års väntetid för full nätanslutning, oavsett var den nya lagen placerar dem.
En mall för andra elnätströngda EU-marknader
Danmark har omvandlat en informell ransoneringspraxis till en bindande juridisk rangordning, och det skiftet betyder mycket mer än bara för landet självt. Elnätströngda marknader i EU som hittills förlitat sig på informella förseningar och stopp för upphandlingar har nu en fungerande juridisk mall för att formellt nedprioritera stora förbrukare som datacenter bakom hushåll och gröna projekt.
Sverige känner väl igen problemet: Svenska kraftnät har länge brottats med kapacitetsbrist, särskilt i södra Sverige, där nya stora anslutningar ofta får vänta trots att landet saknar en egen prioriteringslag. För en ägare inom EU eller Storbritannien som planerar ett datacenter eller AI-kapacitet i Norden är den praktiska lärdomen att budgetera anslutningstider utifrån en formell juridisk nedprioritering, inte utifrån först till kvarn.
Ministerns varning bakom lagen
Klimat-, energi- och försörjningsminister Samira Nawa sa att reformen var nödvändig eftersom, med hennes ord, vårt elnät är under press, och det hotar att få vår gröna omställning och utveckling att stanna av.
Lagen fick stöd av en bred majoritet av partierna i danska riksdagen, efter en politisk överenskommelse som nåddes den 29 juni 2026 och ett fyra veckor långt offentligt samråd som avslutades den 28 juli 2026. De nästan tre veckorna mellan samrådets slut och publiceringen visar hur brådskande regeringen ville få den nya rangordningen på plats.
Läs vidare: EU:s nätinvesteringar måste fördubblas till 100 miljarder euro | Ohio betalar inte för OpenAI:s 8GW-campus
