En visselblåsaranmälan från årets hetaste vecka
Den 17 juli 2026 meddelade Ofgem att myndigheten skulle övervaka en oberoende utredning av hur den brittiska National Energy System Operator hanterade nätet under en period av extrem värme 22-26 juni, då en röd vädervarning från Met Office drabbade delar av Storbritannien och Europa och pressade elsystemet till sin gräns. Utlösaren var inte värmen i sig, utan det visselblåsare hävdar hände inne i NESO:s kontrollrum under press: anklagelser om att chefer gav personal order att undvika att föra permanent journal över driftsbeslut och att undanhålla kritisk information under de perioder med störst systempress.
Ofgems egen motivering till varför detta spelar roll är ovanligt direkt för en tillsynsmyndighet. "Förtroendet för hur Storbritanniens elsystem drivs beror inte bara på systemets egen motståndskraft, utan också på förtroendet för att allvarliga farhågor utreds noggrant och oberoende," uppgav myndigheten när granskningen tillkännagavs. NESO å sin sida uppger att bolaget har policyer för att förhindra just den här typen av beteende, att man tar anklagelserna "på yttersta allvar" och att ingen kund förlorade sin elförsörjning under värmeböljan. Det NESO inte har bestritt är det snävare och allvarligare påståendet: att egen personal fick order att inte lämna något pappersspår efter sig om vad som beslutades och varför.
Väktaren som utreder sig själv
Utredningen är utformad för att besvara den uppenbara följdfrågan: vem kontrollerar kontrollanten. Ofgem gav advokatbyrån Eversheds Sutherland i uppdrag att genomföra den, under tillsyn av en tremannapanel snarare än Ofgem ensamt: Jayne Scott, ordförande för NESO:s egen revisions- och riskkommitté, Siobhan Duffy, ägarutsedd styrelseledamot, och Akshay Kaul, en Ofgem-generaldirektör. Omfattningen täcker samtal med systemansvariga, kontrollrumspersonal och personal inom företagskommunikation, samt en genomgång av kontrollrummets loggar från värmeböljeperioden - precis den typ av journal som visselblåsare hävdar personal fick order att inte föra.
Ingen tidsplan för slutsatserna har publicerats, vilket väger tyngre här än vid en rutinmässig efterlevnadsgranskning: eftersom den utredda frågan är om journaler över huvud taget finns, måste panelen först fastställa vilka bevis som har bevarats innan den kan bedöma vad som verkligen hände.
Två av NESO:s egna riskrapporter uteblir redan fram till 2028
Visselblåsarutredningen skapade inte det här förtroendeproblemet, den lade sig ovanpå ett redan existerande. Ofgem hade redan i mars 2026 pausat NESO:s Annual Frequency Risk and Control Report för 2026, efter förseningar med att slutföra 2025 års upplaga av samma dokument, som bedömer risken för allvarliga frekvenshändelser i systemet och hur NESO planerar att hantera dem. Separat befriades NESO från att publicera sin Ten-Year Electricity Supply Statement för 2026, det dokument som pekar ut var nya produktions- och efterfrågeanslutningar sannolikt kommer att uppstå i nätet. Ofgems ståndpunkt är att ersättande strategiska planeringsdokument ska ta över båda, men tidigast i slutet av 2028.
Läst för sig i mars är en försenad årsrapport en procedurhistoria. Läst tillsammans med en visselblåsarutredning som inleddes i juli om huruvida samma organisations kontrollrum undvek att föra journal under press, läses det annorlunda: under nästan två år kommer de två dokument som Storbritannien har förlitat sig på för att se försörjnings- och anslutningsrisker i förväg, inte att finnas i sin vanliga form - från en operatör som just nu utreds för hur den internt hanterar precis den typen av information.
Vad detta betyder för alla som förlitar sig på NESO:s siffror
Ofgems svar på förtroendefrågan har varit att kräva mer data från systemet, inte mindre. Två veckor efter att visselblåsarutredningen inletts godkände myndigheten ändringen av nätkoden GC0139, i kraft från 6 augusti 2026, som ersätter NESO:s gamla, enbart årliga planeringsinlämningar med ett regelbundet, strukturerat dubbelriktat utbyte av elsystemmodeller mellan NESO och varje brittisk nätoperatör. En regel som tvingar fram tätare och mer detaljerat datautbyte är bara meningsfull om det tidigare, mer sällsynta informationsflödet inte längre anses tillräckligt på egen hand - precis det som en pausad årlig riskrapport och en visselblåsarutredning om journalföring antyder.
För ett svenskt företag är detta inte en renodlat brittisk fråga: även om Sverige saknar en direkt elförbindelse till Storbritannien samordnas Svenska kraftnät med brittiska NESO genom det nordiska och europeiska elmarknadssamarbetet under Energimarknadsinspektionens tillsyn, och publicerar löpande egna kapacitetsbedömningar som kontrast. Varje företag med exponering mot det brittiska nätet via ett anslutningsavtal, ett industriellt elköpsavtal eller ett beslut om lokalisering av ett datacenter som förutsatte att NESO:s årsrapporter skulle finnas tillgängliga enligt plan bör från och med nu betrakta dessa publikationer som otillgängliga fram till 2028, och i stället begära den underliggande nätdatan direkt från Ofgem eller den ansvariga distributionsnätoperatören. Det är en annan, och på sätt och vis mer hanterbar risk än de kapacitetsbrister som redan är inprisade i brittiska anslutningsköer: det är ett synlighetsgap just hos den organisation som allas planering var byggd på att kunna luta sig mot.
Läs vidare: Storbritanniens nätprotokoll för juni är preliminärt | Storbritannien betalar nu för en biprodukt som var gratis
